oldwestriverstone.blogg.se

I mitten av juni 1876 hade den amerikanska armén kommit en bra bit med sina planer på att ringa in siouxer och cheyenner som hade förflyttat sig upp i Montana. Detta planerade fälttåg skulle ju komma att mynna ut i ett av dom mest kända slagen som har stått mellan den amerikanska armén och ursprungsbefolkningen i detta vidsträckta land.

 

Den trestjärniga generalen George Crook var med sitt mannskap på väg norr ut i Montana terretoriet för att förena sig med generalen George Armstrong Custer och generalen John Gibbon och deras arméer.

På morgonen den 17 juni 1876 blev Crook och hans soldater överraskade av sioux- och cheyenneindianer som utförde ett anfall efter att ha ridit ca: 7 mil under natten från deras läger vid Ash Creek vid Little Big Horn-floden.

Slaget utvecklades till en strid mellan två beridna styrkor som försökte att skära av den andra sidans ryttarenheter.

Då terrängen i området är väldigt kupérad blev striderna ofta närkamper och förlusterna skiftade mellan dom båda sidorna. Striderna varade i 6 timmar.

 

Under dessa stridigheter presenterade sig Crazy Horse som en mycket skicklig strateg. Han var duktig på att utnyttja terrängen och att få sina krigare att strida som enhet istället för att dom på egen hand utförde hjältedåd.

Vittnesmål från dom amerikanska soldaterna efter slaget framställer indiankrigarna som skräckinjagande med sina krigsmålningar och sina vilda ritter. Crazy Horse sägs ha haft en målad blixt som delade hans ansikte i två halvor.

Utkomsten av den vilda striden blev att Crooks styrkor fick dra sig tillbaka och ändra kurs för sin fortsatta framryckning. Detta kan ha varit helt avgörande för det slag som kom att stå ca. 1 vecka längre fram. Då hade Crook varit i befäl och styrkan hade varit 1000 man starkare om han hade förenat sig med Custer. Nu blev det inte så. Ur den synvinkeln var slaget vid Rosebud alltså väldigt viktigt. Under stridens gång så avfyrades inte mindre än ca: 25000 kulor av dom 2500 individer som tappert deltog. Med så många kulor i luften borde ju många ha dött, men så var det inte. Endast 40 dog på slagfältet, vilket visar hur svårt det är att träffa ett mål som rör sig då man själv sitter på en häst som rör sig framåt i en ojämn och kupérad terräng.