Tältstäder

När Union Pacific Railroad byggde sin järnvägslinje över den amerikanska western uppstod det tältstäder på lämpliga platser där arbetet just då utfördes, alltså i slutet av järnvägslinjen. Dessa städer kallades Hell on Wheels Towns (helvetet-på-hjul-städer).
 
Så här kunde det se ut. Ibland byggde man en fasad framför tältet.
 
Dom flesta av dessa helvetes-städer försvann när järnvägen och arbetet drog vidare. En del blev dock starten för städer som faktiskt finns kvar än i dag t.ex Laramie och Cheyenne i staten Wyoming och Julesburg i Colorado. Vill man se en riktigt bra tv-serie som utspelar sig kring detta ska man titta på serien Hell on Wheels. har skrivet inlägg om det tidigare.
 
Bild från tv-serien: Hell on Wheels, mycket sevärd!
Allmänt, Classic western things | | Kommentera |

Saloonens ingång

I nästan alla westernfilmer så utspelar sig någon eller några scener på en saloon. Någon, t.ex sheriffen, tittar in över dom korta saloondörrarna innan han svänger upp dom och kliver in i den rökiga lokalen.
Men såg verkligheten ut på det viset? 
Saloonerna ansågs då som syndens näste och det var absolut inget man ville skylta med eller ha direkt insyn i.
 
En stilig saloon.
 
På grund av dessa anledningar hade man oftast hela dörrar precis som på bilden ovan. I kalla områden var detta också mest praktiskt av värmeskäl.
 
Fina och enkla saloondörrar.
 
Tillät vädret så hade man saloondörrar men då var dom oftast av lite längre snitt så att man inte hade direkt insyn, kanske enligt ovan bild.
I riktigt varma och torra områden och på en del andra ställen förekom förstås dom klassiska dörrarna som man är van att se i filmerna. Ofta fanns även en eller ett par inre dörrar att stänga till för att skydda mot väder och vind men även för att kunna låsa stället då det var stängt.
 
Fina klassiska saloondörrar på Silver Spur Saloon.
 
Men det är klart att en riktigt bra westernrulle ska ett par klassiska saloondörrar någonstans i handlingen bara för att ge den där specefika känslan, men det kan vara kul att veta hur det troligen skulle ha sett ut om allt var historiskt korrekt............
Allmänt, Classic western things | | Kommentera |

En taggig historia

En man som hette Joseph Glidden insåg att man behövde ett bra sätt att inhägna stora arealer där man kunde ha boskap. Han började exprementera med ståltråd. Till en början använde han sin frus hårnålar för att försöka hitta någon bra konstruktion.
 
Joseph Gliiden, 1813 - 1906.
 
Till slut kom han på den ultimataq lösningen, som han fick patent på den 24 november 1874 tillsammans med sin partner Isaac Ellwood. För att få till det hela satte han fast ändarna av två ståltrådar paralellt runt ett träd och dom andra två ändarna i ett kvarnhjul. Han placerade sedan ut spetrosetter i stål med jämna mellanrum över tråden. Därefter tvinnade han dom bägge ståltrådarna för att få fast spetsrosetterna.  En annan man vid namn Jacob Haish ansökte om patent på en liknande tråd ungefär samtidigt och en 18 år lång rättstvist utbröt.
Trots detta påbörjade Glidden och Ellwood produktionen av sin tråd. I början sålde man 50 kg tråd för 20 dollar.
 
Gliddens patentritning på ståltråd.
 
1882-1883 sålde man tråd för 1,3 miljoner dollar. Störst försäljning hade man i Texas. En av Gliddens försäljare i Texas påtalade för en grupp boskapsägare: "Detta är världens finaste staket. det är lätt som luft, starkare än whiskey och billigare än jord. Allt är stål och det är milslångt. Den boskap som kan ta sig ur detta är inte född ännu. Så kom hit med era tjurar, gentlemän." (Fritt översatt av blogginnehavaren).
 
Ny inhägnad i stål.
 
Efterhand började allt fler stängsla in sin boskap med taggtråd och idag finns den över hela världen. man har tagit patent på ca: 700 olika sorters taggtråd. Denna uppfinning från "the old west" finns kvar än idag.
 
Stora områden kunde med den nya uppfinningen på ett enkelt sätt hägnas in........Bra eller dåligt?
 
 
Allmänt, Classic western things | | Kommentera |
Upp