Lite detaljer

Saloonen håller på att inredas lite vartefter som jag finner bra och lämpliga saker att placera in på olika ställen.
Jag har satt upp lite hyllor vid baren samt på en del ställen utefter väggarna.
Man vill ju försöka få till en genuin men mysig stämning med så autentiska saker och bilder som möjligt.
Ovanför soffgruppen har jag placerat en tavla, vars bild är från filmen Sheriffen (High Noon) från 1952. Bilden föreställer förstås huvudrollsinnehavaren som spelades av Gary Cooper. Recension på filmen kommer.
Bilden köpte jag på www.allposters.se. Dom har stort utbud av mycket olika bilder. Inte billigt men bra kvalitet.
Till vänster om bilden sitter ett älghorn samt en bild i nytryck från 1800-talet föreställandes en familj med nybyggare. Den köpte jag på ebay.uk genom en engelsk säljare.
En ram i 1800-talsstil fick sedan rama in bilden.
Till höger om tavlan sitter ett prydnadsskåp, vilket jag har byggt själv. Det innehåller olika revolvrar från western-perioden. Kommer senare en mer noggran redovisning på dessa.
Till höger om den stora barspegeln har jag satt upp en Mahognyhylla.
Hyllan har jag sedan dekorerat med från höger räknat: En mugg med bild på George Custer, därefter en utsnidad indianfigur vilken är köpt i USA, bakom den står en whiskeyflaska i lergods med en mycket tjusig indian i relief, även den köpt i USA.  I hörnet tronar ett kort på självaste Zeb från tv-serien familjen Macahan. Detta kort fick jag från skådespelaren själv, James Arness. Han har signerat kortet åt mig.
 
Precis när man har kommit in genom saloondörrarna in i saloonen så har jag satt upp denna whiskeyreklam skylt. Snakebite säger förstås en del om karaktären på denna ädla dryck
Denna skylt, gjord av plåt, har jag också köpt på ebay.uk. Finns förstås många att skicka efter från USA också men då tillkommer skatt när man får hit sina varor. Så det är smidigare både prismässigt och postmässigt att beställa från UK baserade säljare.
Fler inredningsdetaljer kommer. Finns som sagt en hel saloon full av dom.
Saloonen | | Kommentera |

Ponnyexpressen

Det finns massor av saker och företeelser som man förknippar med vilda western, dit hör i alla fall för mig ponnyexpressen. Den har fått legendstatus trots att den egentligen var ganska kortlivad.
Det finns säkert olika skäl till detta, några kan t.ex vara att ryttarna speglar kärnan i westernandan. Dom var modiga och tvugna att övervinna vädrets makter, vilda djur, banditer och ibland överfall från indianer.
Trots dessa prövningar så skulle naturligtvis posten fram.
Ponnyexpressen grundades 1859 av William H Russell tillsammans med William B Waddell och Alexander Majors.
Alexander Majors.
 
Ambitionen var att dela ut post från kust till kust på 10 dagar eller mindre året runt.
På detta sätt skulle man minska den dåvarande tiden till hälften.
För att detta skulle fungera planerade man rutten mycket noga. Den skulle gå från St Joseph i Missouri till Sacramento i Californien. En sträcka på nästan 320 mil.
Sträckningen tog ryttarna över högplatåer, prärier, öknar och bergspass.
Kartan visar en bit av ponnyexpressens sträckning norr om Denver.
 
För att detta skulle fungera anlades stationer med ca: 16 km mellanrum. Femhundra häster köptes in och fyrahundra stationsdrängar anställdes. Efter annonserande så anställdes 200 ryttare.
Man sökte ryttare som var runt 18 år, magra och som var villiga att våga satsa livet. Gärna föräldralösa.
 
Lönen låg på ca: 100 till 150 dollar i månaden.
Alla ryttare var tvugna att svära en ed innan de anställdes. Eden var ungefär som följer:
"Jag går med på att inte använda något stötande språk, att inte bli full, att inte spela, att inte behandla djur på ett grymt sätt och i övrigt att inte uppträda på ett sätt som strider emot hur en gentleman ska uppträda."
Varje ryttare red ca: 15 mil om dagen. Dom bytte hästar på dom uppbyggda stationerna/gårdarna.
Ruby Valley, White Pine County, Nevada. Fotot taget 1944. En gammal ponnyexpress-station.
 
Första turen väster ut startade 3 april år 1860.
Många kända western-legender red vid ponnyexpressen. T.ex Wild Bill Hickock, Calamity Jane och Buffalo Bill Cody.Cody red den längsta sträckan någonsin non-stop. Han red drygt 50 mil non-stop. Detta p.g.a att han hittade sin avbytare mördad. Han bytte häst 21 gånger.
Från början kostade det 5 dollar per 15 gram brev att skicka post med ponnyexpressen. Priset var i slutet nere på 1 dollar för samma vikt.
Ponnyexpressen blev dock inte långlivad. När telegraflinjerna nådde Salt Lake City i Utah i oktober 1861 lades ponnyexpressen ner två dagar senare.
Ägarna gjorde en förlust på över 200 000 dollar då.
Under tiden som operationerna fungerade delade man ut nästan 35000 försändelser.
 Frank Webner, en av ryttarna som vågade satsa på detta farliga yrke.
 
1866 såldes företaget till Wells Fargo Overland Mail Company som nyttjade loggan ända fram 2001.
En epok som bara varade en kort stund gjorde avtryck för alltid.
Classic western things | | Kommentera |

Pinedale, bergsmännens möte.

Här kommer ett tips på resmål om man har vägarna förbi. Staten Wyoming har mycket att erbjuda. Jag har själv åkt från öster till väster i denna spännande stat som andas gammal "pioneer"-känsla.
Det jag tänkte upplysa om är " GREEN RIVER RENDEZVOUS", som i år är den 81 första i ordningen.
Sådana möten/samlingar av pälsjägare, indianer och handlare hölls 16 gånger runt Klippiga Bergen mellan åren 1824 till 1840. Detta var då bäverjakten var som störst. Sex av dessa möten hölls i Green River området.
Det var vid sådana här möten som män som Jim Bridger, Kit Carson och Thomas Fitzpatrick började göra sig kända.
Pälsjägaren kom från när och fjärran för att träffas, utbyta erfarenheter, men framför allt för att skapa kontakter och sälja skinn.
 
Vid Green River har man hållit denna tradition vid liv sedan dess och i år pågår denna tillställning mellan den sjunde och tionde juli. Det är massor med reenactors som visar upp det gamla sättet att leva.
Till platsen kommer också många prärieindianer och låter publiken ta del av sin kultur och sitt sätt att leva nära naturen.
 
Det finns massor av olika aktiviteter för alla åldrar. Det finns också en stor marknad där man kan köpa olika hantverk och andra föremål som är inspirerade av historien. Precis som då kommer det nu massor olika människor för att ta del och lära sig av historien. Men framför allt kommer man för att ha roligt.
 
Var ligger då denna plats. Om man följer väg 80 mellan Salt Lake City och Cheyenne så kommer man till ett samhälle som heter Rock Springs, som är en gammal gruvstad. Har själv bott där några nätter, finns en hel del att se, bl.a samhällets gamla stadskärna och fina naturupplevelser runt omkring. T.ex kan man åka ner mot floden Green River. Mycket djurliv och platser för historiska händelser.
Fortsätter man nästan rakt norr ut från Rock Springs på väg 191 så kommer man till Pinedale där detta evenemang går av stapeln.
 
Har man tid och intresse så kan det absolut vara värt att lägga ett par dagar i detta område!
Resmål | | Kommentera |
Upp