Stagecoach, the Texas Jack story.
Börjar det nya året med en film i vintermörkret. Såg filmen Stagecoach, the Texas Jack story och hade en del förväntningar. Filmen börjar med att det sker ett diligensrån. Ledaren för rånarna heter Nathaniel Reed som spelas av Trace Adkins. Enligt mitt tycke är han som klippt och skuren för westernkaraktärer. Rånet går bra ända tills diligensvakten börjar skjuta mot rånarna när dom är påväg att lämna. Rånarna skjuter tillbaka och vakten träffas.
Diligensrån.
Handlingen flyttas fram och Reed återfinns på en gård någonstan i norra delarna av USA av naturen att döma. Han har stadgat sig och är gift med Laura Lee gestaltad av Michelle Harrison. Det framkommer att dom har kommit efter med betalningarna av lånen på gården till banken.
En av Reeds rånarkumpaner kommer förbi och påtalar att det är en sheriff som är dom på spåren efter rånet.
Det dröjer inte länge förrän han tillsammans med en kvinlig medarbetare står på Reeds gårdsplan.
Reed tillsammans med sin fru.
Nu börjar förvecklingarna på allvar och en hel del bly hamnar i luften. Allt går inte som tänkt för Reed och han får den otäcka sheriffen Calhoun efter sig. Handlingen tar olika vändningar innan man kommer fram till slutuppgörelsen där olika parter står på olika sidor, kanske inte som man tänker sig från början.
Sheriffen Calhoun spelad av Kim Coates tillsammans med sin medhjälpare som saknar en del samvete skulle jag tro.
Filmen har en känsla av lågbudget film men har ändå fått till bra karaktärer. Den är dock enkelt filmad och replikerna kunde kanske vara lite mer genomtänkta. Det finns en del hål berättelsen för att det ska bli verklighetstroget som dom borde tänkt på. Har man absolut ingen annan western att se så kan man förstås se den här. Den ligger absolut på sista plats i jämförelse med dom andra filmerna som jag tidigare har skrivet om.
Pris som årets sämsta westernfilm, delar jag med varm hand ut till den som är skyldig till kalkonrullen, Hickok.